Den 10 september hölls höstens första nätverksträff i CCBuild med över 200 deltagare. Fokus på träffen var  slutredovisning av resultatet från projektet Mot cirkulär projektering – utveckling av digitala arbetsflöden för effektivare återbruksprojektering. Ett resultat av projektet är en guide som nu publicerats och som syftar till att underlätta och stödja arbetet med cirkulär projektering. Den inkluderar de förutsättningar och behov som finns för cirkulär projektering och presenterar flera konkreta arbetssätt riktade till såväl projektledaren (mottagaren av handlingen), projektören (utföraren av handlingen) och verktygsutvecklaren.

Länk till guide

Intresset för cirkulär projektering är stort och vi ser att projektet som avslutas har varit viktigt för att vi ska komma vidare och nå ökade cirkulära materialflöden. Mycket finns kvar att göra men projektet har lett fram till viktig kunskap och bra verktyg för hur man kan arbeta redan idag och för den fortsatta utvecklingen framåt.

Här följer ett referat från träffen.

Åsa Nilsson, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet, hälsade alla välkomna och presenterade agendan och talarna. Projektresultatet presenterades av:

• Kaminsky Arkitektur
• PE teknik & arkitektur
• Akademiska Hus
• Centrum för cirkulärt byggande
• IVL Svenska Mljöinstitutet

Projektet har pågått under drygt ett år och finansierats av Vinnova inom forsknings- och innovationsprogrammet Avancerad Digitalisering.

Sandra Moberg, expert i cirkulärt byggande på IVL Svenska Miljöinstitutet, presenterade projektets syfte, mål och metodik. Ett resultat av projektet är den guide som tagits fram för att underlätta och stödja arbetet med cirkulär projektering. Sandra Moberg förklarade hur guiden är uppbyggd. Länk till guiden hittar du här.

Maja Lindborg från Kaminsky Arkitektur visade hur informationsöverföringen mellan projekteringsprocessen och återbruksprocessen kan fungera idag och berättade hur man i projektet tittat på hur den kan effektiviseras och standardiseras. Förutsättningarna och nivåerna av information skiljer sig åt beroende på vilken typ av återbruk det handlar om. Maja Lindborg presenterade också den kartläggning som gjorts av verktyg som används i projekteringsprocessen, i vilka skeden dessa används och av vilka användare.

De fallstudier som genomförts har varit en viktig del av projektet. Från Akademiska hus kom Gustav Sandqvist, hållbarhetsspecialist och Marie Joelsson, projektledare, för att ge oss en bild av cirkulär projektering ur ett beställarperspektiv. De berättade om den fallstudie som de gjort som en del i projektet och som gäller ombyggnation av kontorslokaler i Uppsala. Marie Joelsson redogjorde för hur de arbetat i projekteringsfasen. Gustav Sandqvist berättade om de insikter de fått från projekteringen. Det handlade t.ex. om tidig dialog med konsulter och stora fördelar med samverkan. Deltagandet i fallstudien gav Akademiska hus en värdefull plattform att prata kring detta utöver den dialog som förs i det operativa arbetet.

Maja Halleryd, byggnadsingenjör på Kaminsky arkitektur, tog över och berättade om tre av de fyra fallstudier de genomfört i projektet ur projektörens perspektiv. I de tre projekten har olika verktyg använts för modellering, inventering och klimatberäkning. Erfarenheten från de olika verktygen är att de för med sig olika förutsättningar för hur man bör kategorisera och namnge olika objekt in i BIM-modellen för att sedan hantera överföringar mellan inventerings- och klimatberäkningsverktygen. Genom fallstudierna har man på Kaminsky nu utarbetad en tydligare metodik för inventeringen för att inte tappa något i informationsöverföringen. Maja beskrev hur deras arbete blivit mer och mer effektivt i de senare fallstudierna, i takt med att de arbetat in metodiken. Den fjärde fallstudien presenterade Maja Lindborg på en tidigare arbetsgruppsträff och den finns att ta del av på den gemensamma teamsytan för den som är ansluten till CCBuild.

Maja Lindborg tog vid och kopplade tillbaka till den guide som nu publicerats. Guiden är uppbyggd utifrån två huvudkapitel:

• Förutsättningar & behov
• Vägen framåt

Vi fick tips på innehåll i guiden som är användbara för den som vill komma igång. T.ex, en översikt över uppdaterade arbetssätt utifrån två axlar som visar arbete på kort eller långsikt respektive lägre eller högre arbetsinsats. Diagrammet ger en bra översiktsvy av vad som kan göras idag och relativt enkelt samt vad som kräver mer samarbete och utveckling. Vissa delar berör projektören medan andra mer vänder sig till t.ex. utvecklare av verktyg.

Ragnar Skare, arkitekt på PE teknik & arkitektur, fokuserade sedan på visualisering och detaljer. Han berättade hur vi redovisar återbruk i BIM-verktyg och på ritning samt hur olika metoder kan synkroniseras och anpassas framåt. Standarder saknas för återbruk vilket gör det komplext. Exempel på uppdaterade arbetssätt han nämnde för att arbeta med flexibel projektering var t.ex. genom att inte göra kravställningen mer specifik än nödvändigt, arbeta med spann och flera alternativ där det går och börja med generiska BIM-objekt.

Guiden som publicerats innehåller också förslag på ritningsteknisk standard och Ragnar Skare redogjorde för förslaget där man bland annat tittat på hur man kan särskilja demontering från rivning i en rivningsritning. Förslaget hanterar linjetyper, kulörer, littera och skraffering.

Maja Lindborg återkom sedan och berättade mer om scenarion för digitala arbetsflöden i cirkulär projekteringen kopplat till återbruksinventering och synkronisering mellan olika verktyg. Hon redogjorde för den problematik som finns idag och gav exempel på möjliga lösningar på kort sikt men också önskad utveckling för att nå branschgemensamma standarder för framtiden. 

Sammanfattningsvis konstaterar man att de digitala verktygen för återbruk och klimatberäkning behöver kopplas till befintliga standarder för produktkategorisering och benämning av produktegenskaper. Befintliga standarder behöver bättre definiera egenskaper som berör återbruksprojektering. Både vad gäller fysisk status och planerade åtgärder.   

Om de delar som tidigare berörts mest riktat sig till projektörer så flyttades fokus nu till vertygsutvecklarens roll. Sandra Moberg, expert på cirkulärt byggande på IVL Svenska miljöinstitutet / CCBuild tog över och berättade om önskad utveckling av digitala verktyg.

Exempel på utvecklingsbehov är:

• Mappningstabeller som definierar vilka produktegenskaper som blir vilka parametrar i BIM-verktyg (genom att använda befintliga standarder)
• Direkt koppling mellan inventeringsverktyg och BIM-verktyg.
• Möjlighet att läsa in ifc-viewer i inventeringsverktyg

Sandra Moberg gick även in mer i detalj på vilka grundläggande funktioner som krävs för att denna utveckling ska kunna genomföras. Vi fick även se exempel på dummies som visade hur verktygen skulle kunna se ut utifrån den önskade utvecklingen.

Sandra Moberg avslutade med att ta upp några exempel på vad man sett att man behöver utforska framåt men som inte ingått i det här projektet.

Slutligen berättade Carina Loh Lindholm, verksamhetsledare på CCBuild, hur CCBuilds digitala verktyg fungerar och hur utvecklingen ser ut framåt. Digitala integrationer blir allt viktigare av flera olika anledningar, t.ex. för att kvalitetssäkra information och minska administration. Resultatet från projektet har gett viktig input till hur man bör arbeta vidare med integration med BIM-verktyg. Idag finns redan integration mellan CCBuild och BASTAs loggbokstjänst samt Prodikt. Just nu pågår testcase med API-integration mellan Revit och CCBuild.

Träffen avslutades med en frågestund. Inspelning och presentation finns att ta del av på CCBuild gemensamma teamsyta för anslutna organisationer. Kontakta oss på ccbuild@ivl.se om du saknar åtkomst eller vill veta mer om hur man ansluter sig.

Till sist vill vi lyfta vår nästa nätverksträff den 25 oktober som kommer att handla om inventeringsmetodik. Vi ser stora skillnader i vad som inventeras i CCBuild och vilken produktinformation som anges i produktbanken vid inventering. Det kommer att bli viktigt för oss att definiera vilka parametrar som måste loggas för att inventeringen ska ge störst värde i projekteringen. Detta och annat kommer vi att prata om på träffen den 25 oktober. Anmäl dig här.