Om- och tillbyggnation av Västerhöjdsgymnasiet

Vad handlar projektet om?

Västerhöjdsgymnasiet omfattar nyproduktion av ett storkök och restaurang samt en omfattande om- och tillbyggnation av befintliga lokaler till moderna utbildningsmiljöer. Projektet är ett partineringprojekt mellan Skövde kommun och GBJ Bygg.

Projektet genomförs i nära anslutning till pågående verksamhet, vilket ställer höga krav på planering, logistik och samordning. Gymnasieskolan har ca 1300 elever under produktionen.

Fastigheten som berörs ligger centralt i Skövde med mycket begränsade ytor både inom och utanför byggområdet.

Det är dessutom få angöringsvägar till skolan vilket ställer krav på planering och logistik. Men även dialog med grannar.

Med ett starkt fokus på hållbarhet och återbruk har projektet tagit tillvara befintliga material och resurser i stor utsträckning, både inom projektet och genom vidare användning i andra sammanhang.

Arbetssättet präglas av nära samverkan mellan alla aktörer och en kontinuerlig dialog med verksamheten för att säkerställa funktionella och långsiktigt hållbara lösningar.

Vad har vi lärt oss?

Arbetet med Västerhöjdsgymnasiet har gett oss värdefulla insikter i hur cirkulärt byggande kan integreras redan från tidiga skeden.

Vi har lärt oss vikten av noggrann inventering och dokumentation av befintliga material för att möjliggöra återbruk i praktiken.

Projektet har också visat hur avgörande samverkan mellan beställare, projektörer, entreprenörer och leverantörer är för att lyckas med återbruk i större skala. Vi har dessutom fått ökad förståelse för logistikens betydelse – både vad gäller lagring, transport och anpassning av återbrukade komponenter.

Vi har även lärt oss vikten av att det vi projekteras kommuniceras ut till de som ska utföra arbetena. De behöver förstå tänket och anamma samma tankesätt och målsättningar som präglat projekteringen. Detta har gjorts genom tät dialog samt en produktionsworkshop.

Vad har gått bra?

Projektet har lyckats integrera återbruk och cirkulärt bygagnde som en naturlig del av byggprocessen, snarare än ett tillägg.

Vi har kunnat återanvända en betydande mängd material och produkter, vilket har minskat både klimatpåverkan och resursförbrukning. Samarbetet mellan alla aktörer har fungerat mycket väl, med en gemensam målbild kring hållbarhet.

Engagemanget i projektgruppen har varit starkt och bidragit till kreativa lösningar där återbruk varit förstahandsval. Vi har även lyckats visa att återbruk inte behöver kompromissa med kvalitet, funktion eller estetik.

Vi har även lyckats intrigera inköp och försäljning från tex aktionssajter för material.

Vad kan bli bättre?

Trots framgångarna ser vi utvecklingsområden, särskilt kring tidiga beslutsprocesser.

Återbruk kräver mer tid i planeringsskedet, och vi ser att ännu tidigare inventering och projektering skulle kunna öka andelen återbruk ytterligare. Det finns också behov av mer standardiserade arbetssätt och bättre tillgång till marknadsplatser för återbrukat material, vilket skulle effektivisera processen.

Logistik och mellanlagring är fortsatt en utmaning som behöver utvecklas för att bli mer kostnadseffektiv.

Kommunen behöver även förbättra sin hantering av material och se över våra processer i hur vi arbetar med återbruk och resursoptimering.

Positiva effekter

Projektet har bidragit till en tydligt minskad klimatpåverkan genom reducerade utsläpp och minskad användning av jungfruliga material.

Det har också skapat ökad kunskap och engagemang kring cirkulärt byggande inom organisationen och bland samarbetspartners. Vi ser även sociala och pedagogiska värden – projektet fungerar som ett konkret exempel på hållbart byggande för elever, personal och besökare. Slutligen har projektet stärkt vår kompetens och konkurrenskraft inom återbruk, vilket ger oss bättre förutsättningar i framtida projekt.

För kommunen är detta ett viktigt projekt då det är det första där vi arbetar mer systematiskt med hållbarhet och återbruk. Vi kan utifrån detta utveckla vårt arbete och ta fram nya arbetssätt och riktlinjer för våra kommande projekt och på så sätt höja vår lägstanivå. Tack vare entreprenadformen har vi även kunnat provtrycka många idéer för att se om de är ekonomiskt hållbara.

Detta projektet har redan gett ringar på vattnet och tack vare det har vi bland annat blivit kontaktade av ett fastighetsbolag som skulle riva en av sina byggnader och vi kunde då få komma och ta material som de ville bli av med. Vi har bland annat kunnat ta dörrar, glaspartier, undertak och ventilationsaggregat.

Vad har kunnat återanvändas

Reglar, skivmaterial, fönster, dörrar, klinker, undertak, WC-stolar, tvättställ, storköksmaskiner, köksstommar, vitvaror, ventilationskanaler, dörrmiljöer (ex kortläsare), köksbänkar, rostfria bänkar

Cirkulära material som använts

Golv (klinker, terazzo, linoleum), belysning, ventilationsaggregat, dörrar, glaspartier, undertak (träulit, vanliga skivor, absoflex), kakel, hörsalsstolar, dörrpartier, fasadtegel, storköksmaskiner, armaturer, rostfria bänkar, jaluiser,