Örjanskolan

Vad handlar projektet om?

Örjansskolan i Skelleftehamn genomgår en omfattande om- och tillbyggnation med fokus på hållbarhet och resurseffektivitet. Två befintliga huskroppar rivs och ersätts med nybyggnation, samtidigt som kvarvarande byggnad renoveras och anpassas för framtida behov. Den befintliga delen har tidigare haft problem med inomhusmiljö och fukt i källaren, vilket nu åtgärdas genom förbättrad planlösning, renovering av ytskikt och tekniska uppgraderingar.

Projektet omfattar totalt cirka 8 500 m², varav 4 500 m² nybyggnation och resterande ytor avser renovering och ombyggnation. Örjansskolan ska stå färdig hösten 2026.

Vad har vi lärt oss?

Arbetet med återbruk i projektet har gett flera viktiga erfarenheter:

• Dialogen är avgörande – tidig och kontinuerlig kommunikation skapar samsyn och effektivare processer.
• Leverantörsval spelar roll – samarbeten med tillverkare som själva har ett återbruksperspektiv underlättar.
• Utmaningar med dörrar – dörrar är en komplex produktgrupp där både mått, funktion och certifiering påverkar återbruksmöjligheterna.
• Fördelar med 3D scanning – Scanningen har sparat mycket tid genom att minska behovet av platsbesök och ge konsulterna ett tydligt digitalt underlag.
• Tid och planering – återbruk kräver framförhållning, särskilt gällande nivå på ID‑märkning och logistiska flöden.
• Behov av öppenhet – transparens mellan aktörer är en nyckel för att återbruk ska fungera i praktiken.

Vad har gått bra?

Projektet har haft flera framgångsfaktorer:

• Noggrann dokumentation har skapat tydlighet och gjort det enklare att identifiera produkter för återbruk.
• Många återbrukbara produkter har hittats och kunnat tas tillvara.
• God dialog mellan alla parter, inklusive kommunens projektorganisation, arkitekter och teknikkonsulter.
• Gemensam ambition – alla aktörer har visat ett genuint intresse för att arbeta cirkulärt.

Vad kan bli bättre?

Följande områden har identifierats som utvecklingsmöjligheter:

• Ökad grad av upcycling möjliggöra återbruk av byggmaterial som får en ny funktion, då de ej längre fungerar i befintlig form.
• Förbättrad tidsplanering, då återbruk ofta kräver längre framförhållning.
• Utforska extern marknad för produkter som inte kan återanvändas inom projektet.
• Större kunskap om utsläppstunga produktgrupper, för att styra återbruk mot maximal klimatnytta.
• Mer systematisk kvalitetskontroll för att säkra funktion och standard hos återbrukat material.

Vad har kunnat återanvändas

Internt återbruk mellan rivna, nya och ombyggda delar av skolan. Fönster, dörrar, fast inredning, golv och porslin har återbrukats från gamla skolan till ny gestaltning i både om- och tillbyggnad. Fönster -> Från 2012 och senare, 97st Dörrar -> framförallt massiva trädörrar av laminat, men också ståldörrar och ett par aluminiumpartier (folieras, kompletteras med klämskydd). Problematiskt med dörrar som ska vara brand- och ljudklassade, samt beslagning. 46st Porslin -> WC-stolar 6st , handfat 10st. Fast inredning -> Skolskåp, diskbänkar, konsolhyllor, klädkrokar Golv -> renoveras, nästan samtliga linoleum fråntaget golv där miljöinventeringen kräver rivning. Hörnskydd Porslinsocklar, LED-armaturer, sakvaror WC, fönsterbänkar, ståltrappa Produkter som utreddes för återbruk som vi inte gått vidare med: fasadtegel, limträbalkar, undertak och betongpannor.