Lerumsvägens förskola

Vad handlar projektet om?

Förskolan Lerumsvägen byggdes på 1970-talet och renoverades 2026 med fokus på återbruk av installationer, som till exempel ventilation och värmesystem. Byggnaden har genomgått fasadmålning med förnyad färgsättning, fönsterbyte, takrengöring och fått en omgestaltad gård. Interiört har förskolan ytskiktsrenoverats och delvis fått en ny planlösning.

Renoveringen av förskolan är ett tydligt exempel på stadsfastighetsförvaltningens femstegsprincip, där målet är att möta lokalbehoven utan att bygga nytt. Principens fem steg ser ut som följer:

1. Förvalta och förvärva fastigheter på ett strategiskt sätt
2. Effektivisering av nyttjandet av befintliga lokaler inklusive samnyttjan och samlokalisering
3. Bygga om befintliga lokaler
4. Bygga ut och/eller bygga på lokaler
5. Riva och/eller bygga nytt

Vad har vi lärt oss?

Vi har lärt oss hur vi ska hantera återbruk av installationer.

Vad har gått bra?

För att underlätta för återbruket av byggmaterial gjordes följande:

• Återbrukat material kunde mellanlagras i en container på tomten under byggtiden.
• Ett flertal möten med fokus på återbruk hölls med entreprenören, projektledare och sakkunnig VVS.
• Då entreprenören inte kunde garantera skicket på radiatorerna gjordes ett platsbesök med sakkunnig VVS för att få en samsyn.
• Utöver materialet från befintlig byggnad, tillhandahöll kommunens interna återbruksplats material till ombyggnationen (wc-stolar och handfat).

Följande material kunde återanvändas inom projektet:

• Ventilationsdon
• Handfat och sakvaror (pappershållare, tvålpump, papperskorg mm.)
• Radiatorer provtrycktes och målades om.
• Ventilationskåpan på taket lackades om.
• Innertaksplattorna bevarades delvis och där de inte kunde bevaras, monterades nya. Det resulterade i en slumpartad variation, vilket gav ett grafiskt, vackert mönster.
• Fasaden av tryckimpregnerat trä målades istället för att bytas ut.
• Lekutrustningen återanvändes i den omgestaltade gårdsmiljön.

Verksamheten är nöjd med att byggnaden har bevarats istället för att rivas och bygga nytt. Personalen menar att byggnadens uppdatering ger känslan av en helt ny förskola både på ut- och insidan, men med de bevarade, generösa ytorna som finns i förskolor från 70-talet.

Vad kan bli bättre?

Återbruksinventeringen gjordes initialt utan specialistkompetens. Vi trodde att vi kunde återbruka mer än vad som sedan var möjligt. Exempelvis gick blandarna inte att temperaturbegränsa, vilket gör dem farliga för barnen att använda. Köksbänken hade skador (gropar i skivan), något som upptäcktes i senare skede. WC-stolarna från 70-talet hade dålig emalj, vilket försämrar städbarheten. 10 av 40 radiatorer visade sig vid provning ha skador.

Vi lärde oss vikten av att rätt kompetens inventerar byggnader för återbruk.

Positiva effekter

Projektet har bidragit till utveckling av våra processer när det gäller återbruk.

Projektet har, likt alla våra projekt, en specifik miljöplan. I denna presenteras projektets miljökrav, exempelvis gällande graden av återbruk. Våra generella miljöplaner uppdateras kontinuerligt i ett systematiskt arbete där erfarenheter från projekt tas tillvara. Varje år ökar kraven gällande miljö och hållbarhet. På detta sätt integreras återbruk, cirkularitet, materialåtervinning, klimat mm. i våra ordinarie processer.