Färjenäsparken

Vad handlar projektet om?

Vid det gamla färjeläget Färjenäs i Göteborg har på senare år en ny stadsdelspark vuxit fram. En viktig framgångsfaktor för parken har varit återbruk av olika slag. En stram budget ihop med målsättningen att minimera schakt, massförflyttningar och transporter ledde till att både utformning och materialval växte fram utifrån det som redan fanns tillgängligt. Jordmassor, återbrukad natursten och träd fick nya roller i den nya parken och bidrog till en plats med både historia och framtid. Projektet färjenäsparken visar hur cirkulär landskapsarkitektur kan handla om att se möjligheter där andra kanske ser restmaterial – och hur återbruk kan bli en kvalitet i gestaltningen snarare än en begränsning

Vad har vi lärt oss?

• Att återbruk kan ta oss långt när alla inblandade delar samma vilja att hitta nya vägar.
• Att de bästa lösningarna ofta uppstår i dialog mellan beställare, landskapsarkitekt och entreprenör – särskilt när materialens möjligheter får påverka gestaltningen.
• Att återbrukade material kan ge både karaktär och kvalitet när de väljs med omsorg.

Vad har gått bra?

• Projektet resulterade i en uppskattad stadsdelspark där återbrukade material är en självklar och integrerad del av gestaltningen.
• Befintliga massor, natursten och träd kunde tas tillvara i stället för att ersättas med nya resurser.
• Material som hade kunnat gå förlorade fick nytt liv – bland annat natursten av hög kvalitet men med lite udda dimensioner som annars riskerade att bli krossmaterial.
• Flyttade träd gav parken en känsla av mognad och tidlöshet redan från början.
• De robusta materialen skapar en park som håller över tid och som får ytterligare karaktär när den åldras.
• Genom att arbeta cirkulärt kunde klimatpåverkan och kostnader minska utan att tumma på upplevelsen eller den arkitektoniska kvaliteten.

Vad kan bli bättre?

• I dialog med miljöhandläggare kunde utformningen anpassats ännu mer för att minimera schakt och sanering. Detta är en väldigt svår fråga alla måste bli bättre på!
• En ännu större närvaro av landskapsarkitekten under byggskedet hade kunnat ge möjlighet att vidareutveckla fler detaljer på plats.
• Tidigare och mer strukturerade inventeringar av material, mängder och kvalitet hade kunnat skapa ännu bättre förutsättningar för återbruk.
• För att skala upp cirkulärt byggande behövs bättre system för att samla in, lagra och dela material mellan projekt. I detta projekt fanns stadens egna materiallager med återbrukat material att tillgå. Liknande lager borde finnas att tillgå i projekt som inte är stadens.

Positiva effekter

• Genom att använda stora mängder material har projektet minskat behovet av nya resurser, transporter och klimatpåverkande produktion.
• De flyttade träden bidrar med grönska, skugga och en känsla av att parken redan har en historia.
• Materialen är enkla, robusta och valda för att hålla länge – samtidigt som de får utveckla en vacker patina över tid.
• Färjenäsparken visar hur ett cirkulärt arbetssätt kan skapa mer än bara minskad resursanvändning. Genom att bygga vidare på det som redan finns har projektet skapat en park med egen identitet, lång livslängd och en stark koppling till platsen.

Vad har kunnat återanvändas

Träd, påkap, ränndalsplattor mm