Det finns både internationella och nationella miljömål med relevans för cirkulära materialflöden i bygg- och fastighetssektorn. Tre centrala mål är det globala målet om hållbar konsumtion och produktion (mål 12), det svenska etappmålet om ökad resurshushållning i byggsektorn och avfallshierarkin som finns formulerad i EU:s avfallsdirektiv.
Men dessa mål är inte formulerade enligt SMART-kriterierna för målformulering, som anger att ett mål bör vara specifikt, mätbart, accepterat, realistiskt och tidsatt. Det medför att ett stort ansvar för att skapa effektiva incitament för återbruk och cirkulära materialflöden faller på enskilda organisationer och projekt. Detta kan göras genom att:
- Formulera specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidsatta mål
- Mäta och utvärdera dessa mål regelbundet (årsbasis) samt revidera vid behov
- Redovisa måluppfyllnad, förslagsvis i anslutning till andra nyckeltal i årsredovisningen
Två olika typer av mål kan vara intressanta när det gäller att styra mot ökat återbruk och cirkularitet:
- Direkta mål kring återbruks- och cirkularitetsnivåer
- Mål kring rutiner som möjliggör återbruk och cirkularitet
Förutom mål som mäter och följer upp nivåer kan det vara relevant att formulera mål kring arbetssätt. Exempel på detta är rutiner kring produktdokumentation och återbruksinventeringar, liksom riktlinjer för hyresavtal och upphandlingskrav.
- Läs mer om målformulering i rapport om arbetssätt för ökat återbruk i lokalanpassningar.
- Läs mer om det beslutsstöd som erbjuds via CCBuild.
