Friedländers gata 20

Vad handlar projektet om?

Projektet Friedländers gata 20, är projekt nummer två i Göteborgs Stads innovationsprogram ”Hoppet”. Det visar på hur en ny förskola kan skapas genom att tillvarata, bevara och återbruka det som redan finns i stället för att börja från noll. Här har en tidigare nedgången skolbyggnad fått nytt liv som en trygg, välkomnande och hållbar plats för barn och pedagoger. En av de mest betydande klimatvinster­na i projektet är bevarandet av den befintliga bottenplattan från den tidigare byggnaden. Planlösningen har fått anpassas efter befintlig pålning och bottenplattans ytterlinje. Takplåten från den ursprungliga byggnaden har lagats, platsmålats samt försetts med solpaneler. Ett utskjutande tak och en platsbildning närmast fasaden skapar fina skuggiga rum, både inom- och utomhus. Pergolan på skolgården är skapad av återbrukade stålbalkar från den ur­sprungliga byggnaden.

Genom att återanvända betongplatta, fönster, takplåt och material från rivningsprojekt sänktes klimatavtrycket till 137 kg CO₂e/m², betydligt lägre än de 400 kg CO₂e/m² för en konventionell förskola samt långt under Göteborgs Stads mål på 200 kg CO₂e/m².

Förskolan, Friedländers gata 20, är ett projekt som utgår från idén att värde inte bara finns i det nya, utan också i det befintliga. Gestaltningen och konceptet växte fram ur de förutsättningar som återbruket gav. Det visar på hur begränsningar också kan bli en drivkraft för kvalitet. Ett återbruksprojekt behöver inte kompromissa med uttryck, verksamhetskrav eller kvalitet. Genom att se potentialen i det redan byggda, använda befintliga resurser och samarbeta tätt över yrkesgränser, visar projektet att hållbart byggande i kommunens regi både är möjligt och inspirerande.

Vad har vi lärt oss?

Vi har lärt oss vad som inte lönar sig att återbruka och vad som ger riktigt bra utslag både på miljö och plånbok. Att bevarande, återbruk från befintlig byggnad, återbruk från andra byggnader samt återvunna material tillsammans ger mycket större miljövinster än att bygga med nya klimatsmarta val. Genom att förbereda nybyggnation för nedmontering och återbruk kan vi skapa bättre förutsättningar för lättare återbruk i framtiden. En tidig och noggrann inventering av det befintliga är viktigt för att förstå byggnadens kapacitet och ha möjlighet att se potential i det som redan finns. Vi kan med projektet visa att arkitektoniska kvaliteter kan uppstå just för att man tvingas förhålla sig till det befintliga, och att processen ofta blir mer iterativ och utforskande än i traditionella projekt. I processen lärde vi oss också att en engagerad och kunnig konsultgrupp där alla har ett eget driv är avgörande för att och nå klimatmålen. Återbruk behöver inte vara dyrare eller mer komplicerat, det handlar snarare om inställning och arbetssätt. Återbruk och bevarande är framtiden, och vi måste bidra.

Vad har gått bra?

De miljövinster som uppnåddes genom att bevara grundplattan är det absolut viktigaste i projektet. Detta gav både betydande kostnadsbesparingaroch en kraftig minskning av koldioxidutsläpp i och med stor minskning av transporter till platsen och bortförsel av befintliga pålar. Genom att bevara den befintliga plattan sparade vi också på utsläppen av ny betong och mängder av armering. Det nära samarbetet inom projektgruppen har varit avgörande för att hitta effektiva och energisnåla lösningar snabbt för att kunna vara flexibel och öppen för återbruk som kommit in från sidan under projektets gång. Anpassningen till befintliga konstruktioner och tekniska begränsningar har varit mycket utmanande, men resultat och lösningar har tillkommit tack vare samarbete över kunskapsgränserna från start till mål.

Vad kan bli bättre?

Några av de återbrukade produkter som användes kostade mer än de smakade exempelvis återbrukandet av ventilationsrör. Detta genomfördes som ett undersökande delprojekt, var mycket dyrt, och i förhållande till den mängd koldioxid som sparades in hade den pengen kunnat läggas på en annan post för att generera en större utsläppsminskning. Ett annat exempel är hur en del av återbruket behövde fraktas mycket för att lagas eller rengöras från farliga ämnen. Här hade en noggrannare utvärdering innan genomförandet gett bättre förutsättningar.

Positiva effekter

De positiva effekterna av projektet är många. Klimatmässigt har utsläppen kunnat minskas avsevärt, samtidigt som resurser har sparats. Ekonomiskt har projektet visat att återbruk kan vara konkurrenskraftigt eller till och med mer kostnadseffektivt än nyproduktion. Vissa delar av återbruket är kostnadsneturalt men har gett en miljömässig vinst.

I projektet sammanställdes en stor mängd data med information om hur mycket det kostat att spara in en viss mängd koldioxidutsläpp kopplat till olika moment och produkter. Information som kan vara värdefull när det kommer till avvägningar kring återbruk.  

Arkitektoniskt har projektet tillfört kvaliteter som kanske inte hade uppstått annars, som den ljusa atriumgården och den omslutande verandan. Socialt har byggnaden blivit ett positivt tillskott i ett område med utmaningar, och bidrar som en trygg och inspirerande miljö för både elever och områdets barn. På en större nivå fungerar projektet också som ett viktigt exempel för branschen, genom att visa att cirkulärt byggande är möjligt i praktiken och kan skapa värde på flera nivåer samtidigt.