Utformning

Vid utformning av lokaler utgår arkitekter ofta framförallt från önskemål och direktiv från hyresgäster och fastighetsägare, snarare än förutsättningarna i den befintliga lokalen. Detta minskar möjligheterna till återbruk och cirkulära materialflöden.

Ett annat hinder för återbruk är de detaljerade beskrivningar som ofta görs om specifika produkttyper och modeller som ska köpas in för den nya lokalen. Utifrån en materialinventering med information om vilka byggprodukter som finns tillgängliga, inklusive deras skick, kan arkitekten i stället arbeta för att prioritera åtgärder för resurseffektivitet enligt avfallshierarkin.

Arkitektens prioritering vid lokalutformning bör i första hand vara att behålla produkter på sin plats. För att göra det möjligt kan det vara nödvändigt med demontering, rekonditionering och flytt av vissa produkter inom lokalen. De produkter som inte behålls bör man i ett tidigt skede försöka återbruka inom den egna organisationen eller hos någon annan, exempelvis via en marknad, för att undvika att de blir avfall. Om det ändå måste ske bör man prioritera enligt avfallshierarkin, om produkterna inte innehåller farliga ämnen som ska fasas ut.

Om det krävs ytterligare produkter enligt den nya lokalplanen bör man i ett tidigt skede söka möjlighet att ta in begagnade, antingen från den egna organisationen eller via en marknad, för att undvika inköp av nytillverkade produkter. Man kan söka begagnade produkter till det datum då man måste köpa in nya produkter för att säkerställa att de kan levereras i tid till byggskedet. Då är det dags att komplettera de begagnade produkterna med nyinköp – givetvis med fokus på cirkulär design som möjliggör framtida återbruk.