LINK arkitekturs kontor, Stockholm

Vad handlade projektet om?

Under 2015 uppstod behov av större lokaler för LINK arkitekturs Stockholmskontor. Tillsammans med hyresvärden Fabege fann man lämpliga lokaler i Lumafabriken i Hammarby Sjöstad. Här fanns potential att med få byggåtgärder skapa ett sammanhållet kontor med möjlighet att anordna större evenemang. Med hållbarhet i fokus, har ambitionen under projektets gång i första hand varit att minimera byggåtgärderna samt återbruka så mycket av kontorets inredning som möjligt.

Kontoret har ritats av LINK arkitekturs projektgrupp som tagit fram planlösning, gestaltning och integrerat återbruk av inredning. Kontorets 1 650 kvadratmeter har cirka 100 arbetsplatser fördelade på fyra större kontorslandskap (18-24 platser), ett mindre landskap (8 platser) samt fem rum för 1-4 personer.

Planlösningen har utformats med avsikt att minimera byggåtgärderna, lyfta fram fabrikens karaktäristiska element samt att skapa en större samlingsyta. Byggelement med betydande miljöpåverkan vid rivning beaktades redan i ett tidigt skede. Toalettpaket har lämnats intakta, pentrylägen har behållits och trappa, räcken samt travers har bevarats. En glaspartivägg med tre angränsande mötesrum bedömdes också betydande att behålla ur hållbarhetssynpunkt.

I kontorets större pentry har inredning bevarats och rustats upp. Skåp och lådor har bevarats, bardiskens fronter har kompletterats med ett lättstädat laminat och toppskivan i ek betsades om. Ett nytt kök för mikrovågsugnar och porslin har ritats in genom sammanslagning av tre mindre förråd.

Samtliga golv har bevarats och kompletterats med gångmattor i kontorslandskapen. Nytt gummigolv lades i det nya köket och nytt klinkergolv i den nya toaletten. I mötesrummen har vi arbetat med textila plattor, på golv och en av väggarna, för att uppnå god akustik. Plattorna har god hållbarhetsklass och kan enkelt demonteras. Samtliga undertaksplattor har behållits och reparerats.

Allmänbelysning har till stor del bevarats och kompletterats med ny LED-belysning. Belysningen styrs från receptionen vilket underlättar energibesparing då samtliga armaturer släcks vid hemgång.

Kontorets befintliga inredning har till stor del flyttats med, med undantag för möbler som var trasiga. Även rullgardiner, skrivtavlor, textilier och avpassade mattor från de gamla lokalerna togs med.

I våra mötesrum har vi återanvänt samtliga möbler, en del över 30 år gamla. Några av mötesstolarna är daterade utseendemässigt och vi diskuterade att rekonditionera dem innan flytt . Vi landade dock i att ta med dem som de var för att inte frestas att förutsätta att befintliga möbler måste åtgärdas för att kunna flyttas med. På några möbler har vi gjort mindre renoveringar eller tillägg. Exempelvis har några mötesbord kompletterats med bordsbrunnar, andra har fått nya  bordsskivor och ett par ståbord har lackerats om för att få ett mer samtida uttryck och knyta samman gestaltningen i dess helhet.

De nya tilläggen har främst varit i materialbiblioteket och atriet. Här har specialsnickerier ritats för att omhänderta den stora fabriksskalan. Även i våra kopieringsrum har nya tillägg gjorts för att utöka vår möjlighet att sortera återvinning inom kontoret.

Vad har vi lärt oss?

  • Vi har fått möjlighet att testa återbruk och upcycling i praktiken, bland annat genom att anlita återbruksfirmor vid komplettering av våra interiörer. Vi tog med oss stora arbetsbord som bedömts svåra att möblera med, dessa har vi med hjälp av en återbruksfirma kunnat byta ut efterhand till förmån för fler arbetsplatser.
  • Vid återbruk är det viktigt att ha koll på olika möblers funktionsmått så att till exempel stolar kan kombineras med rätt bord för rätt sitthöjd.

Vad har gått bra?

  • Flytten var ett bra experiment för hur mycket en interiör tål i form av begagnade möbler, varav några var mer eller mindre estetiskt tilltalande. Vi har utmanat vår föreställning om att en möbel inte stilmässigt håller måttet innan den har testats i sitt nya sammanhang.

Vad kan bli bättre?

  • Flytten har gjort oss mer medvetna och framöver kommer vi att göra ytterligare tillägg med återbrukskärl för textilier i vårt materialbibliotek.

Vad har vi sparat?

  • Vi har strävat efter att hålla kostnaderna så låga som möjligt. För till exempel höj- och sänkbara skrivbord, som är en stor del av inredningen, har vi jämfört kostnaden för nya bord (6 815 kronor per bord) med bord från återbruksföretag. Genom att välja bord där ny laminatskiva lagts på återbrukade stativ, från samma leverantör som de nya borden, kunde vi få ner kostnaden till endast 3 000 kronor per bord.

 

Text: Ivana Kildsgaard, LINK arkitektur