Klartecken för CCBuild att fortsätta utveckla det cirkulära byggandet

Nu är det klart att arbetet för att öka återbruket inom bygg- och fastighetssektorn får fortsatt statligt stöd. Vinnova har gett besked: Centrum för cirkulärt byggande beviljas finansiering för att fortsätta sitt arbete.

Projektet Centrum för cirkulärt byggande – samverkan för ökat återbruk och cirkulära materialflöden i byggsektorn får 14,3 miljoner kronor i stöd från Vinnova för att fortsätta arbetet att utveckla lösningar som möjliggör storskaligt återbruk i bygg- och fastighetssektorn.

Stor bredd hos projektets parter

Planen för de kommande åren är att ta fram nya arbetssätt, vidareutveckla digitala tjänster som stärker marknaden för återbruk och skapa cirkulära materialflöden genom synergier och gemensamma lösningar. Detta är möjligt tack vare den stora bredden hos projektet – totalt är över 30 parter med.

– Vi är glada att få fortsätta det viktiga arbetet inom Centrum för cirkulärt byggande. Vi ser ett ökat intresse för återbruk i byggsektorn och hoppas kunna bidra till att det växer ännu mer, säger Carina Loh Lindholm, IVL Svenska Miljöinstitutet, som leder projektet.

En plattform för att underlätta branschens omställning

Detta blir tredje steget av projektet, som börjar i september 2020 och pågår i två år.

Det första steget, som startade 2015, var en förstudie som lade grunden och konkretiserade vilka utmaningar som behöver lösas för att nå storskaligt återbruk.

Under det andra steget, 2017 till 2019, skedde arbetet under projektnamnet Cirkulära produktflöden i byggsektorn – återbruk i industriell skala. Då skapades Centrum för cirkulärt byggande, en samverkansplattform som syftar till att underlättar branschens omställning genom att bland annat ta fram digitala verktyg som stärker marknaden för cirkulära produkter och tjänster.

Över 30 parter är med

Här är alla parter i projektet Centrum för cirkulärt byggande:

  • Branschorganisationer: Byggföretagen, Byggmaterialindustrierna, Fastighetsägarna, Sveriges allmännytta
  • Fastighetsägare: Akademiska Hus, Castellum, Chalmersfastigheter, Familjebostäder, Klövern, Lokalförvaltningen Göteborg Stad, Malmö kommun Parkeringsbolag, Midroc Properties, MKB fastighets AB, Vasakronan, Västfastigheter
  • Arkitekter: Ettelva arkitekter, Kjellgren Kaminsky, White arkitekter
  • Byggentreprenörer: Byggnadsfirman Otto Magnusson AB, Zengun
  • Konsulter med flera: Bengt Dahlgren, Climate Recovery, EBAB, Sweco
  • Offentliga aktörer: Borlänge Energi, Borlänge kommun, Business Region Göteborg, Göteborgs Stad, Cirkulära Göteborg, Malmö Stad, Mölndals kommun
  • Forskningsinstitut: IVL Svenska Miljöinstitutet, Stålbyggnadsinstitutet

Nu finns en utbildning om cirkulärt byggande

Återbruk är hett inom byggbranschen med mängder av webbinarier och workshoppar. Det är tydligt att många vill lära sig mer. Därför erbjuder Centrum för cirkulärt byggande, tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet och Byggföretagen, en grundkurs i cirkulärt byggande och återbruk.

– Vi vill sprida kunskap om återbruk och cirkulärt byggande, eftersom det minskar både klimatpåverkan och resursförbrukningen i byggbranschen, säger Johanna Andersson på IVL, som är en av kursledarna.

Utbildningen Cirkulärt byggande och återbruk i byggsektorn arrangeras av Byggbranschens utbildningscenter, BUC, som är en del av branschorganisationen Byggföretagen. Den är riktad mot byggentreprenörer, men är så generell att fler aktörer – som arkitekter, fastighetsägare, konsulter och materialleverantörer – har nytta av att delta. Fokus är på återbruk i praktiken och målet är att både de som arbetar i produktionen och på strategisk nivå ska lära sig det konkreta arbetet.

Stort intresse från byggbranschen

– Vi ser en stor efterfrågan från byggbranschen, många bolag vill utbilda sin personal i de här frågorna och vi är glada att nå ut till dem via BUC, säger Johanna Andersson.

Många av Byggföretagens medlemmar är intresserade av att delta i grundutbildningen, men även i de fördjupningskurser som kan följa. Den fördjupning som lockar mest, enligt en enkät, är hur man arbetar med inventering för återbruk. Många vill även lära sig mer om digitala verktyg och hur man beräknar återbrukets klimateffekt.

Fyra kurstillfällen under hösten

Kursen blir digital och första tillfället är 16 september, med ytterligare tre under hösten. Västra Götalandsregionen finansierar arbetet med att ta fram kursmaterial och utforma utbildningen.

– Vår plan är att Centrum för cirkulärt byggande ska ta fram fler kurser, även riktade mot fler målgrupper och inom de fördjupningar som är efterfrågade, säger Carina Loh Lindholm på IVL, som både är kursledare och koordinator för Centrum för cirkulärt byggande.

Den som är intresserad av företagsspecifika eller målgruppsanpassade utbildningar är välkommen att höra av sig till Johanna Andersson.

Här kan du läsa mer om utbildningen och hur du anmäler dig.

Minska byggsvinnet – börja med att se vår film!

Behöver du handfasta tips om återbruk? En film från CCBuilds partner Återbruk Väst visar hur det går till.

Återbruk Väst är ett av de lokala kluster som Centrum för cirkulärt byggande samarbetar med. Nu berättar de i en film hur vi alla tillsammans kan minska byggsvinnet.

(Du ser filmen bäst i helskärmsläge som du får genom att klicka på symbolen i nedre högra hörnet.)

CCBuild satsar för fortsatt arbete

Det har varit full aktivitet hos Centrum för cirkulärt byggande senaste månaderna. Nya funktioner har utvecklats på webbsidan och marknadsplatsen. Fler förbättringar ska komma när parterna bakom projektet nu söker medel för att fortsätta utvecklingsarbetet.

Centrum för cirkulärt byggande, CCBuild, har uppdaterat webbsidan med ny struktur och nytt innehåll.

– Syftet är att ännu tydligare visa vad vi utvecklar för alla som vill arbeta med återbruk inom bygg- och fastighetssektorn, säger projektledaren Carina Loh Lindholm på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Flera andra förbättringar har skett:

  • Prototypen till produktbank har utökats med målet att inkludera alla typer av återbrukbara produkter och material, allt från interiör till fasad och stomme.
  • Allt fler projektparter och testanvändare publicerar återbrukbara produkter på prototypen till marknadsplats.
  • Marknadsplatsen är utökad med en sida om tjänster där det finns många intressanta aktörer att samarbeta med.
  • Projektet Återbruk Väst har jobbat vidare med flera fallstudier. Kunskaper därifrån är viktiga för den fortsatta utvecklingen av CCBuild.

Söker medel för fortsatt arbete

CCBuild har utvecklats med stöd från Vinnova inom trestegsprogrammet Utmaningsdriven innovation. Nu ligger en ansökan inne om att få medel till steg tre, som gäller vidareutveckling och implementering. Beslut kommer i sommar.

Ambitionerna för fortsättningen är höga. Centrum för cirkulärt byggande vill:

  • Skapa fullt funktionella och användarvänliga digitala stödverktyg utifrån de prototyper som finns i dag.
  • Jobba med mer lokal samverkan i lokala kluster som är på gång i Borlänge, Malmö, Östergötland och Göteborgsregionen.
  • Implementera nya arbetssätt och samverkansformer som stödjer cirkulära flöden – att ta tillvara begagnade produkter och göra dem tillgängliga för nya

– Om vi inte får finansiering blir det svårare att skala upp snabbt, då får vi jobba i mindre skala. Vi vill inte släppa den här viktiga uppgiften, säger Carina Loh Lindholm.

Välkomna med egna projektidéer

Den som har en egen idé för att vidareutveckla och testa koncept för ökat återbruk och vill utvärdera den i utvecklingsprojekt kan kontakta CCBuild. Stiftelsen IVL Svenska Miljöinstitutet kan delfinansiera utvecklingsprojekt inom cirkulärt byggande genom samfinansierade projekt tillsammans med näringslivsparter.

– Välkomna att höra av er, säger Carina Loh Lindholm. Vi kan nå nästa nivå tillsammans med er!

Siffror på gång som visar återbrukets klimateffekt

Återbruk är bra för klimatet. Eller? Kanske äts klimateffekten upp av transporter, rekonditionering eller att driften av återbrukade produkter kräver mer energi?
Den saken undersöker ett projekt just nu. De preliminära resultaten bådar gott.

De primära klimateffekterna av återbruk – då man undviker nytillverkning och avfallshantering – är att utsläppen av växthusgaser minskar. Återbruk Väst undersöker nu de sekundära klimateffekterna, det vill säga risker med återbruk som man inte brukar ta med i kalkylen. Det är IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med miljöförvaltningen i Göteborgs stad och Gothenburg Climate Partnership (ett samarbete som leds av Business Region Göteborg) som genomför beräkningarna.

– Deltagarna vid en workshop fick göra en riskbedömning inom sina egna återbruksprojekt, berättar projektledaren Hanna Gerhardsson, IVL Svenska Miljöinstitutet.

Sekundära klimateffekter för två områden

I projektet har man räknat på två grupper av sekundära klimateffekter:

  • Drifteffekter av återbruket, som ökad användning av el, värme och vatten
  • Andra aspekter som följer med återbruk: transporter, rekonditionering och lagerhållning

– De klimateffekter man får fram beror på vilka metoder man använder. Vi har utgått från Greenhouse Gas Protocol och deras projektstandard. När det gäller energianvändning vid drift har vi utgått från ett marginalperspektiv, som tittar på vilken energiproduktion som påverkas när efterfrågan förändras, säger Hanna Gerhardsson.

De slutliga resultaten kommer i höst, men redan nu går det att redovisa några slutsatser.

Viktigt att väga in återbrukets drifteffekter

Belysning: Om man har belysning som inte är LED är det bästa ur klimatsynpunkt att återbruka armaturen och uppgradera ljuskällan till LED. Om det är omöjligt är det bättre att köpa in nya armaturer med LED.

Toaletter: Om man har toaletter som inte är snålspolande, är det bästa ur klimatsynpunkt att uppgradera dem eller byta ut dem mot snålspolande toaletter.

Fönster och dörrar: Eftersom fjärrvärmesystemet skiljer sig mycket mellan olika kommuner går det inte att säga något om påverkan på energisystemet utan att känna till de lokala förutsättningarna.

– Vi blev överraskade av att drifteffekterna spelar så stor roll och att de kan äta upp återbrukets klimatbesparing. Det är viktigt att tänka på detta vid återbruk av produkter som kräver el, värme eller vatten i driftskedet.

Klimatbesparing trots transporter och rekonditionering

Transporter: Inte ens om man transporterar återbrukade produkter så långt som från Sverige till Kina äter detta upp återbrukets klimatbesparing.

Rekonditionering: Även om man skulle bli tvungen att byta ut stora delar av produkten ger återbruket en klimatbesparing.

– Kort sagt: Klimatpåverkan från tillverkning och utvinning av material är så hög att återbruk generellt är positivt, även om det innebär en ökad klimatpåverkan från transporter och rekonditionering, summerar Hanna Gerhardsson.

Kommuner kan påverka sitt klimatavtryck redan på golvnivå

Upphandlare kan bidra till att minska klimatpåverkan genom att ställa rätt krav vid byggprojekt. Ett exempel är att se till att plastspill från golvläggning återvinns i stället för att brännas upp. IVL Svenska Miljöinstitutet har tagit fram en guide för hur man gör.

Under 2018 lades totalt 18 000 ton plastgolv i Sverige. Uppåt en tiondel av det blir spill, exempelvis när man skär rent längs kanterna. Det finns ett insamlingssystem för spillet, som kan malas ner och användas vid tillverkningen av nya golv.

Men bara en femtedel samlas in, resten bränns med annat avfall. Bara under 2018 gav förbränning av plastgolvrester lika mycket utsläpp som att köra en bil 575 varv runt ekvatorn.

– Offentliga inköpare har en viktig uppgift när det gäller att ställa om ekonomin i en mer cirkulär riktning. Ett sätt är att ställa krav vid upphandling om att spill från plastgolv ska samlas in, säger Sara Anderson, chef för gruppen Avfall och resursflöden på IVL.

Därför har IVL Svenska Miljöinstitutet, tillsammans med aktörer inom golvbranschen, tagit fram en guide för upphandlare. Det har skett inom projektet Cirkulära plastgolv, som finansieras av Naturvårdsverket.

Den kortfattade guiden innehåller en steg-för-steg-guide för upphandlare, en beskrivning av hur återvinningen av plastgolv går till och några tips för hur man på kommunal nivå kan arbeta med krav på återvinning i upphandling.

Här kan du ladda ner Guide till upphandlare: Minska klimatpåverkan genom att ställa krav på insamling av plastgolv

Ny guide underlättar cirkulär upphandling

Nu finns en guide för hur man kan arbeta med cirkulär upphandling i bygg- och rivningsprojekt, riktad till dem som arbetar med offentlig upphandling.

Guiden har tagits fram inom projektet Upphandlingskrav för cirkulära flöden i bygg- och rivningsprocessen, som pågick under 2019. Syftet med det var att öka kunskapen om hur offentlig upphandling kan fungera som verktyg för att driva på utvecklingen mot en cirkulär bygg- och rivningsprocess.

Projektet finansierades av Vinnova och leddes av Göteborgs Stad genom initiativet Cirkulära Göteborg på förvaltningen för konsument- och medborgarservice. Övriga projektparter var Lokalförvaltningen i Göteborgs Stad, Framtidenkoncernen (genom Bostadsbolaget och Framtiden Byggutveckling), CS Riv och Håltagning samt IVL Svenska Miljöinstitutet. Forsen, DGE och Kjellgren Kaminsky medverkande som konsulter.

Här kan ni ladda ner guiden, som heter Dags att bygga och riva cirkulärt!
På webbsidan www.goteborg.se/cirkularagoteborg finns även delrapporter och slutrapport från projektet.

Läs mer på sidan Cirkulär upphandling.

Hjälp på väg för att beräkna återbrukets klimatnytta

Snart ska det bli det enklare att räkna ut klimatnyttan av återbruk i anslutning till de riktlinjer och beräkningsmetoder för värdering som finns för byggnaders miljöprestanda. IVL Svenska Miljöinstitutet arbetar med att ta fram en handledning för hur man gör.

Handledningen är en del i projektet Digitaliserade klimat- och miljökrav i hela upphandlingskedjan, som finansieras av det strategiska innovationsprogrammet Smart Built Environment. Syftet med det projektet är arbeta fram mer digitala underlag för materialval inom byggbranschen och samordna dem för att minska det i dag fragmenterade och analoga arbetssättet.

Handledningen ska förtydliga

IVL tar fram handledningen som förtydligar hur klimatnyttan från återbruk kan beräknas i anslutning till standarden EN 15978, samt utreder hur detta kan implementeras i Byggsektorns miljöberäkningsverktyg (BM).

– Målet är att sprida kunskap till fastighetsägare och byggföretag om hur man beräknar återbrukets klimatnytta. Därmed ska handledningen bidra till att öka drivkraften att välja återbruk i byggbranschen, säger Johanna Andersson på IVL, som leder projektet.

Lagkrav om klimatdeklarationer närmar sig

Om två år finns sannolikt ett lagkrav om att alla nybyggen ska klimatdeklareras.

– Vi hoppas att vårt arbete ska göra det lättare att få med återbrukade produkter i dessa klimatdeklarationer, så det cirkulära byggandet kan öka, säger Johanna Andersson.

Handledningen ska utvärderas tillsammans med Ettelva Arkitekter och Bengt Dahlgren och appliceras i ett av Riksbyggens utvecklingsprojekt. Den är planerad att lanseras sommaren 2020 och kommer att bli tillgänglig bland annat via Centrum för cirkulärt byggande.

”Tänk återbruk redan från start”

Kunskapen om hur man lyckas med återbruk sprids allt mer. Förvaltarforum, en mötesplats för alla som arbetar med förvaltning och drift av fastigheter, uppmärksammar studien som vi tidigare har berättat om här på Centrum för cirkulärt byggande.

I  artikeln intervjuas Johanna Andersson, projektledare på  IVL Svenska Miljöinstitutet, om de arbetssätt som kan öka återbruket vid lokalanpassningar.

– För att lyckas gäller det att alltid tänka återbruk som möjlighet redan från start. Därför bör man sätta igång med att inventera det som kan återbrukas redan när en befintlig hyresgäst säger upp sitt avtal, säger hon.

Här kan du läsa hela artikeln i Förvaltarforum.

Här kan du ladda ner rapporten Arbetssätt för ökat återbruk i lokalanpassningar.

Nu finns appen som gör byggsektorn mer klimatsmart

Centrum för cirkulärt byggande har tagit fram en app som gör det möjligt att visa hur stor klimatbesparing man kan göra genom att återbruka byggmaterial.

Appen heter Dacke by CCB och är smått revolutionerande. Den används för att inventera byggprodukter och möbler och ger stöd för att bedöma deras skick och funktion. Tack vare den kan man enkelt digitalisera det som finns i en lokal som ska byggas om eller det byggmaterial som väntar i ett lager.

– En sådan här app har aldrig funnits tidigare. Det finns liknande, men vad jag vet finns ingen annan app med möjligheten att hämta resultatrapporter som visar återbrukspotentialen för inventerade produkter, säger Carina Loh Lindholm från IVL Svenska Miljöinstitutet, som leder projektet Återbruk Väst där man använder appen.

Appen är ansluten till marknadsplatsen…

Appen Dacke by CCB, som än så länge är en prototyp, är utvecklad av återbruksföretaget Kompanjonen. Den finns att hämta i Appstore för Ipad och Iphone.

Den är ansluten till Centrum för cirkulärt byggande och gör det därför möjligt att publicera inventerade produkter på marknadsplatsen. Man kan via produktplattformen där även få information om hur stor besparing produkterna ger när det gäller klimatpåverkan, avfall och ekonomi.

… och marknadsplatsen är öppen för alla

Via marknadsplatsen kan alla som vill köpa eller sälja återbrukade byggprodukter. Där finns även en nyligen påbörjad förteckning över organisationer som erbjuder tjänster för återbruk, exempelvis rekonditionering och lagerhållning av byggmaterial. Syftet är att skapa möjligheter till ett storskaligt återbruk.

– För att kunna agera på marknadsplatsen måste man ha en inloggning och ta del av information från Centrum för cirkulärt byggande, säger Carina Loh Lindholm.

Här kan du läsa mer om våra verktyg för återbruk och anmäla ditt intresse för att testa dem.